Att det finns killar som gillar att sniffa på använda trosor, det visste jag om. Det finns webshops på nätet som säljer sexiga kläder med det lilla extra. OK, i Japan kan man få sådant i automat – men hos oss? Det var någonting nytt för mig.
Doftkläder kallas de eftertraktade plaggen av kännaren. Och de får gärna lukta annat än bara mus. En del fetischister går igång på nedkissade trosor.

Då är “inside strings” mer fascinerande tycker jag. De tar man inte på som vanliga trosor utan har de i vaginan så att de absorberar lukten så mycket som möjligt. Liknande är det med “våta trosor” där det nästan har runnit ur tjejen ifråga så att trosorna är helt dränkta i kroppsvätskor. För en del får det till och med vara “naturkaviar”. För älskare av båda märken finns det så kallade tigertangas, som bär spår av både urin och avföring.

Men underklädesfetischen går mycket längre än så upptäckte jag. Många blir upphetsade av att gräva runt bland underkläderna i skåpet hemma hos flickvän, syster eller andra tillgängliga bekanta. Eller att ta/titta på underkläder på torklinan. Även upskirt-foton är väldigt populära. På sådana bilder fotas det under kjolarna på tjejer så man får se vad de har under, mycket fantasieggande! Liknande foton finns det på trosor som syns igenom vanliga kläder.

Killarna har oftast någon favorit vad gäller trosornas form, färg, mönster eller material.  För en del är det panties, andra föredrar stringtrosor, ibland herrunderkläder, tjock bomull eller ädla sidentrosor i åtskilliga mönster och färger. Vid mina efterforskningar kunde jag i alla fall inte tyda någon generell trend. Viktigare är då utseendet av tjejen som bär underkläderna, hon blir ju en del av fantasin som utlöses av de doftande plaggen

Idag ska jag hjälpa min kollega att beskriva en ganska ovanlig men väldigt omtyckt fetisch – den så kallade blöjfetischen eller infantilismen. Utövare av denna fetisch kallas även DL, efter det engelska uttrycket diaper lover, blöjälskare. Det är framförallt män som har denna mångfacetterade böjelse. Han eller hon som har denna fetisch blir sexuellt upphetsad av att bära blöjor eller av att se sin partner bära sådana. Även bärandet av bebiskläder, kyskhetsbälten eller dagiskläder kan upplevas som stimulerande. Nappar, nappflaskor eller att suga på tummen är populärt bland vännerna till denna fetisch. Det betyder dock absolut inte att man tänder på barn eller bebisar!

Fetischen är som sagt mångfacetterad: att kissa på sig, bli torkad och få blöjorna bytta samt bestraffnings- eller belöningsritualer och omvårdnad genom “blöjmamman” eller en sjuksyster är varianter. Vid alla dessa ritualer är “barnets” passivitet och “föräldrarnas” dominans och omhändertagande kärnan i rollspelet.

Blöjorna och kläderna ska likna originalen så att de kan “användas”, det vill säga smutsas ner. Kläderna kan även vara av lack eller latex för att framhäva fetisch-aspekten i det hela. Även möbler som t.ex. spjälsängar och barnstolar finns att köpa i vuxenstorlekar.

Det finns inga vetenskapliga förklaringar vad böjelsen beror på. Det ligger i sakens natur att sådana undersökningar inte är populära. Man pratar om en sexuell störning endast om personen själv lider av det eller inte kan ha ett “normalt” sexliv utan blöjor.

Säkert är i alla fall att bestraffningen och känslan av beroende och att vara skyddad och omhändertagen av sin partner är den sexuella kärnan i blöjfetischen. Blöjlekar hör alltså till kategorin BDSM där blandningen av dominans, beroende, hängivenhet och bestraffning är centrala delar.

För de som gillar blöjor finns ett litet men gediget urval av byxor och blöjor av latex.