Midjan betonades av estetiska anledningar för väldigt länge sedan, runt 1.500 f kr i Grekland. Men nu var det inte alls tal om ett korsett-mode. Korsettens första föregångare har man kunnat påvisa under 1500-talet. Efter år 1530 har man sett tavlor som visat klänningar som måste ha haft en korsett till. För den typiska platta bysten och den konformade överkroppen så behövdes något som stöttade upp korsetten.
Det äldsta exemplaret som hade stadgats med ett rör hittades i Eleanora di Toledos grav, hon dog år 1562 och korsetten följde med i graven.
Korsetten bars endast till festliga tillfällen och endast av överklassen. Detta folk var nämligen det enda som överhuvudtaget hade råd med ett sådant påkostat och således väldigt dyrt klädesplagg som tillverkades av fint vävda och färgade tyger. Denna form av korsett liknade inte direkt de korsetter man känner till nu för tiden. De tryckte till brösten så de blev platta, detta var något som ansågs vara fint och förnämt. Dessutom var midjeformen inte riktigt så extrem. De riktigt vida kjolarna som ofta bars samtidigt gjorde att midjan betonades mer. Själva korsetten var snarare konformad och tillät väldigt lite rörelsefrihet. Korsetten stöttades upp med valfiskben och detta material användes ända fram till 1900-talets början.


(4,80 av 5)